söndag 29 januari 2012

Utflykt!

Idag har vi haft fantastiskt väder; soligt, någon minusgrad, bara lite vind och några cm snö.

Helt galet bra tajmat hade klassföräldrarna just idag fixat eld och jättegrillgaller i grillen ute vid Tallunden. Så vi åkte dit efter lunch med korv, te, åkdon till pulkabacken och en och annan filt att sitta på eller kanske svepa in sig i.

Barnen roade sig kungligt. Tallunden har en park och lekplats, och bakom lekplatsen en mycket stor gräsplan omgiven av sluttningar i olika höjder och lutningar. Passar perfekt för barnfamiljer, det finns en backe för varje smak!
Oscar har nu upptäckt det fantastiska pulkanöjet. Han är ju äntligen tillräckligt stor för att kunna åka på riktigt. De första två åken satt vi tillsammans, han och jag, på vårt stora runda "tefat". Han älskade det! Sen åkte han på egen hand nerför många, många gånger.
"Titta mamma! Snabbt va!!" Med ett brett leende och glittriga ögon.
 Det runda fatet var perfekt för honom eftersom formen dels gjorde att det gled snabbt och lätt, dels kantrade den inte. Fast han lyckades ändå göra en kullerbytta när han skulle kliva ur.
 "Oj, jag stod på huvet!"
Vad som än hände kommenterade han det glatt och uppspelt.

Efter en stunds åkning passade det bra att värma sig vid elden och grilla lite korv och dricka saft (te för oss vuxna som inte höll igång i samma utsträckning som barnen och därmed blev lite kalla). Solen sken och barnen skrattade och var sådär ljuvliga som de kan vara ibland på reklamfilm.
Sen blev Ida blöt om vantarna och kall och sen var det inte kul längre tyckte hon.
Som tur var, hade det blivit dags att åka hem, för pappa Simon skulle vara på biblioteket kl 16.00 ombytt och klar för konsert.

Oscar hade gärna stannat längre i backen, Märta likså. Och jag anar att vi snart får införskaffa ett åkdon till. Jag anar också att Oscar är blivande rodelåkare. Kunde ju vara kul!

Jag närde en liten förhoppning att kvällen som gräsänka och ensam nattare av barnen skulle mildras lite av dagens äventyr. Hoppades liksom att barnen skulle vara trötta och kanske rentav inte bråka så mycket, och möjligen somna lite tidigare. Man ska nu inte hoppas så mycket.
Trötta var de, de små änglarna och så fort man vände ryggen till fick de en eldgaffel i handen... nästan iallafall. Oscar hade ett slags kojbygge på gång som inte ville som han och sen var det som sju svåra år att häva det utbrottet. Tjejerna kunde med stor svårighet samsas om datorn.
Men, vi fick iallafall ihop en god middag så småningom - gulaschgryta - och alla barnen var faktiskt klara för natten, även om de inte sov, när S äntligen klev in genom dörren framåt 20.15 tiden. Med gemensamma krafter gick det lite lättare att mota de stora i säng.

I morgon ska jag och pojkarna vara själva fram till tvåtiden, sen hämtar jag barnen och Simon åker till jobbkonserten sen på eftermiddan.
Så jag tror, för säkerhets skull, att vi tar och åker till pulkabacken i morgon också och stannar länge.
Så att de riktigt BER att få gå och sova i morron kväll.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar