Så har vi snor på besök igen. Både Felix och jag har fått snorbacill. Hå hå ja ja, det går väl över får vi hoppas.
Igår kväll, sent sent, bestämde sig S för att plocka ur diskmaskinen. Och skulle lägga in nåt i skåpet med kakformar och andra bakrelaterade tillbehör. Gissa vad som låg därinne, halvt dold i sitt svarta fodral i skuggorna bakom en kavel och en mixer? Jo, vår kamera! "Men, ligger den HÄR!"
M har berättat om en stor nyhet i skolan; de har börjat läsa tidningen på morgonens lässtund. Varje barn får ett ex av antingen GT eller GA (de två lokaltidningarna). Märta berättar om artiklarna hon läst och reflekterar och resonerar kring händelserna. Undrar om vi kanske har en liten blivande samhällsdebattör i familjen. Fast, i nioårsåldern är nog de allra flesta mycket samhällsengagerade och måna om att det ska vara rätt och jämlikt. Jag hoppas att det inte växer bort med tiden!
Ida har haft en tuff helg och idag var hon på dagis. Hon verkade vara på gott humör när hon kom hem, om än lite trött. Jag tror hon tycker om att få vara iväg på lite egna aktiviteter.
I samråd med personalen på förskolan har vi delat på mellanstrutarna lite, så att en är hemma och den andra på förskolan. Sen går de två dar tillsammans också. Det kändes lite fånigt först att skicka iväg dem en och en, men det är inte alls dumt att ha dem lite ensamma. Det blir ett annat lugn och man hinner med att umgås. Mysigt!
Oscar bygger, mycket och gärna och i olika tekniker: lego, träklossar, tågbana. Även blandningar av dessa och det brukar alltid sluta i frustrerade skrik. Leksakstillverkarna har tyvärr inga gemensamma standradmått för klossar så de brukar inte passa ihop så bra...
För några dagar sedan var I, O, F och jag på stormarknaden tillsammans. Precis innanför entrén stod ett litet berg av leksaker, "UTFÖRSÄLJNING. 50%". Bland alla dockor och småbilar stod också ett ganska fint leksakskök. "Åh, ett sånt vill jag ha!" utropade lille O. Ida höll genast med. "Ja, för vår spis har spruckit mamma". Det var sant. Dessutom hade ugnsluckan gått av också, för länge sen.
Jag föll till föga och inhandlade det lilla köket. Det bästa jag gjort på länge.
Vi hämtade M i skolan och sedan åkte vi hem.
Väl hemma var jag tvungen att amma. I satte sig bredvid mig i soffan och startade datorn. M och O gick in i barnkammaren och började packa upp köket, som låg i delar i kartongen.
Efgter en kort stund övergav Ida datorn och gick in till de andra.
Jag hörde hur M förklarade för O: "Det här är en ritning. Här ser man hur det ska sitta ihop". De fixade och donade länge och väl. När jag ammat klart, gick jag in för att hjälpa dem och de hade minsann gjort ett bra jobb! Men lite muskelkraft behövdes för att klicka ihop delarna ordentligt och det bistod jag med.
Sen lekte alla tre i ungefär en och en halv timme med köket och alla tillbehören. Jo, leksaksfabrikanterna har fattat att man behöver nytt porslin och nya grytor när man får ett nytt kök. Det tycker jag att de kan lära vidare...
Vid kvällsrutinerna den kvällen försvann O in på rummet. Efter en stund gick jag in för att se vart han tagit vägen. Där stod han med ritningen och tittade på bilden av det färdiga köket, den där alla grytor och grejer stod framme, för att liksom visa hur mycket saker som följde med köket. Han hade lagt varenda pryl, varje liten gaffel och sked, varje gryta och kaffekopp, i position precis som på bilden.
Modershjärtat svämmade över litegrann, minsann.
Utställningen
13 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar