Lat lördag!

Äntligen helg!

Gångna arbetsveckan har varit lite mer krävande än jag tänkte mig i måndags. Musiklektionerna går bra, även dansen faktiskt, men herregud vad mycket ATTITYD barnen har, redan i trean!
Det ska vara coolt, men lätt och gå fort att få till. De verkar inte vilja bemöda sig med ens EN lektions övning innan det ska sitta. Antingen får jag kasta om hela min mödosamt ihopsatta läsårsplanering, eller så får barnen lära sig att lägga manken till...

Det är väldigt skönt att jobba på fritids, iallfall. Att få umgås med barnen sådär kravlöst, som det är mellan vanliga människor. (Till skillnad mot lärare-elevrelationen, som känns mer formell...)
Om en vecka börjar "kurserna" på fritids och då ska jag dra igång med fiolspelet. Fem små 1/4 fioler har jag fått köpa in, och i onsdags stod jag i musikförrådet i en timme ungefär och hartsade upp stråkarna, stämde fiolerna och snusade in lukten från de alldeles nya, glänsande instrumenten och fodralen. Trevligt!

Veckan som gick har också bjudit på lite sjukdom. Eller, ja, jag har varit snuvig och hostig, Simon också sådär halvkrasslig (fast den här gången verkade han inte vara på gränsen till döden - annars är det ju välkänt för det manliga släktet...) och Märta har haft rejäl feber. Ida och Oscar verkar dock ha klarat sig med bara lite snor.

Trots hög feber har M jobbat på bra med läsning och skirvning. Vi hittade nämligen en tjock, spiralbunden skriv-och läsbok på stormarknaden. Rätt ok bok faktiskt, tycker jag, och enligt baksidestexten riktar den sig till barn mellan 6-8 år som vill träna på att skriva och läsa.
Hon fick boken i tisdagskväll och är redan halvvägs genom den.
Det enda lite kluriga som hon inte riktigt fått grepp om än är att skriva "på småspråket", dvs skriva med små bokstäver. men det kanske går lättare när hon inte har 39 graders feber.

Nu mår vi bra och är i stort sett friska allihop iallafall. Tjejerna är hos kompisar och leker, Oscar sover och nerifrån källaren hörs Simons plonkande på digitalpianot. Klockan är inte ens lunch, annars hade det varit läge för ett glas rött och den där brieosten. Den som väntar på nåt gott... får ofta vänta längre!