onsdag 23 juni 2010

Intåg i sommaren!

Ja, nu är barnen frisläppta, jag likaså!

Simon har inte semester förrän 15 juli men barnen och jag, vi har det lugnt och skönt hemma. Nu har solen äntligen börjat värma och man kan gå utomhus utan jacka.

Märtas skolavslutning var bedövande vacker, liksom väl de allra flesta skolavslutningar är. Barnen var fnissiga och förväntansfulla ute i kapprummet, men på plats i bänkarna ,efter klockringningen, mycket allvarliga och koncentrerade.
Jag föllde inga tårar, vilket jag trott att jag skulle göra, det fanns bara stolthet och glädje i bröstkorgen den dagen. Ingen sorg och inget vemod. Vår lilla solstråle som stod så glad och sjöng om sommarlovet med sina kompisar, vad fanns det att fälla tårar över? Nej, jag är så stolt över dottern som är så fantastisk på alla sätt.
Nu ska hon börja lära sig om livets och världens små och stora märkvärdigheter. Men jag avundas inte den eller de som skall visa henne alla dessa hemligheter. Hon är frågvis som få - och envis också!

Ida har fått en kompis. En tjej från dagis och de har nu, efter nästan ett helt år tillsammans där, fått upp ögonen för varann och börjat leka riktigt ordentligt. De har varit hemma hos varandra och har nu också börjat prata om att sova över. Hej och hå!
De passar väldigt bra ihop, glada som laxar bägge två och pigga på bus. Det är nog en hel del samma skrot och korn i deras konstruktioner! Kompisen har dessutom ett syskon i samma ålder (ungefär) som Oscar och föräldrarna är mycket trevliga.

I dag var tjejerna och jag och hälsade på i ett stall. Ett mycket trevligt stall där barnen får lära sig att tas med hästarna och så får de både köra och rida. Kvinnan som håller i det hela var mycket sympatisk och verkade ha bra, genomtänkta idéer om det där med barn och hästar.
Märtas kompis E har nyligen börjat där, och de var där tillsammans idag. Och nu ikväll har vi E hos oss och hon sover över till i morgon. Som ler och långhalm ligger de nu på en luftmadrass i Märtas rum. Jag tror de har somnat nu, det har slutat fnissas och småpratas nu iallafall.

Snart är det midsommar. Våra smultronplantor har börjat sätta frukt, med lite tur och mycket sol blir de härligt röda tills på fredag. En tomatplanta har vi unnat oss också, och dill, gräslök och persilja står och sträcker späda blad mot sommarvinden. Sockerärterna blommar och tjejerna väntar otåligt på att blommorna ska bli till gröna, söta, solvarma ärtskidor.

Idag köpte vi vattenpistoler och i eftermiddags var det vattenkrig på gården. Eller, egentligen gick det mest ut på att man skulle stå stilla och blunda eller låtsas beundra molntussarna ovanför, medan Ida "smög" sig fram och, "helt plötsligt", blötte ner en fullständigt. Fantastiskt roligt!

Oscar och jag var ute själva på gården en stund efter kvällsmaten. Han fixade och donade med räfsan och kvasten. Tog i som sjutton för att borsta rent på plattgången och göra fint.
Sen satt vi en stund på bänken i hörnet, under det där trädet som jag inte riktigt vet vad det är. Oscar ställde sig upp och vände sig mot stammen, blickade upp mot det låga lövverket.
Så sjöng han en finstämd melodi till trädet, med ord som bara han (och trädet?) förstod. En sommarhyllning i skymningen. Högtidligt, glädjefullt, och mycket rörande.

fredag 11 juni 2010

Grillkväll

Igår var det sista matchen för terminen i Kvartersligan. Märtas lag spelade riktigt bra, de har verkligen höjt nivån sen de började! De var modiga och gick på bollen och fintade och dribblade och sköt långbollar.
I målet turades de om, och till och med klassens minsta, spädaste lilla tjej drog morskt på sig målvaktshandskarna och kämpade i målområdet.
Även Märta stod i mål en stund och gjorde ett par fina räddningar. Matchen var mycket jämn och slutade så småningom med 4 till Märtas lag och 7 till motståndarna, tror jag.

Efteråt grillade vi, det var jättetrevligt. Några av barnens lärare från skolan och fritids hade också kommit, det var ju lite extra roligt. Vi som var klassföräldrar, tre föräldrapar, hade tagit med oss riktiga grillar och tände dem i halvtid. Lagom till matchens slut glödde kolen fint och korvarna åkte på. Det var så mysigt, barnen och alla syskon sprang och lekte, vi vuxna pratade och ditt och datt. Efterhand kom myggen och då var det inte riktigt lika trevligt längre...

Oscar och Ida och några till av småsyskonen hittade en kulle längst bort på planen. En rätt hög kulle, med lite flackare lutning på ena sidan men annars rätt brant. Jag kan tänka mig att det är en perfekt pulkabacke om vintern.
Där gick barnen upp iallafall, och sen rullade de ner för den flacka sidan. Utom Oscar, han sjavade uppför en rätt brant bit av kullen. Väl uppe ville han gå ner igen, fast lite längre bort. Där var mycket brant och desutom rätt mycket och rätt högt gräs och ogräs. Innan jag hann stoppa honom hade han satt av nerför, och brant som det var gick det fortare och fortare tills han stöp framåt och gled som en säl rätt ner i spenaten. Han bet i gräset, bokstavligen....
Trots att han blev lite lessen var han visst ÄNDÅ tvungen att göra om samma sak tre gånger till. Sen såg han ut som nåt slags monster från en Tim Burtonfilm.
Till slut nöjde han sig iallafall med att springa på den platta gräsplann och hojta och tjuta av glädje. Det är SÅ roligt att springa!

Även Ida så bedrövlig ut efter att ha rullat nerför backen ett okänt antal gånger. Skitig och täckt av torrt gräsklipp, maskrosor och jord.
Väl hemma åkte kladerna i tvättmaskinen och alla barn fick duscha och bada oh inspekteras så inga fästingar fått fäste.
Som barnen beter sig får man nog ringa och boka in vacinering mot TBE. Man vet ju aldrig...

Idag är det fredag och jag ska plugga. Sen ska jag upp på stan och handla lite och ikväll är jag bjuden på knytkalas hos L, min Gotlandskompis. Trevligt!!
I morgon är det skolavslutning i Almedalen, och efteråt bjuds vi på lunch på en restaurang inne i stan. På kvällen är det personalfest,man ska gåupp till Östercentrum vid kl 19 tror jag det var, och där står en buss som tar oss tillhemligt ställe. Trevligt!

måndag 7 juni 2010

TJOHOOO!

Ja, nu ljuder glädjetjut lite överallt i vårt lilla hem.

På lördag är det skolavslutning på min skola, med stor show på scenen i Almedalen. Simon och barnen går nog dit och tittar. De får inte missa min David Bowie-imitation med låten "Let´s Dance"... Jo, för på den här skolen får både eleverna och lärarna "apa sig" av hjärtans lust på avslutningen. VÄLDIGT roligt faktiskt!

I helgen fick jag tillbaka en inlämningsuppgift i den där ekologikursen. Vår lärare höll först ett förmaningstal där han lite besviket konstaterade att det varit låg nivå på inlämningsuppgiften, men att han sänkt nivån för att bli godkänd så att alla skulle klara sig. Dock, förmanade han, ville han att alla kommentarer skulle läsas noga så att man lärde av sina misstag.
Jag tog nervöst emot min lilla uppsats och bläddrade igenom den. En del kommentarer "ingen generell sanning", "du har glömt...","tänk också på att...". Men på baksidan kom triumfen: VÄL GODKÄND! Hurra hurra vad bra jag kände mig!
Kostade på mig att inte läsa en enda rad i böckerna på hemresan. Satt i vilstolen och tittade på filmen som visades och njöt en smula av att känna mig SÅ BRA på nåt! Himlans skönt särskilt när det nu inte gick så bra på fysiktentan.

När jag var i Kalmar kom mamma och pappa också dit, vi gick på IKEA tillsammans (riktigt trevligt utan barn!) och så fick jag en hel del lådor med grejer som vi haft magasinerade hemma hos dem. Och en cykelsits till Oscar, sån som man monterar ovanpå pakethållaren. Köpte den på loppis för länge sen. Nu äntligen har jag en cykel att montera den på!
Så nu är vi helrustade för badturer i sommar.

Förutom alla dessa trevlige händelser så är det ju också så att snart, snart, så är det Märtas första SKOLAVSLUTNING. På tisdag nästa vecka. Så spännande!
Jag ska ta ut lite flexledigt så att jag kan vara med och titta. Alltihop sker i närliggande Pingstkyrkan, och barnen ska sjunga. Märta sjunger varje dag på sången och kan den riktigt bra.

Igår var vi ute pålandet och hälsade på S och V. SImon hade såklart en massa spelningar med jobbet och kunde inte vara med. Men det var trevligt ändå. Barnen hoppade av hjärtans lust i studsmattan ute påtomten. Inte Oscar förstås, han hade fullt upp med att räkna stenar i grusgången.
Rätt som det var kom grannfrun och frågade om barnen ville rida. Såklart! Hon gick iväg och kom tillbaka med tre hjälmar och två små ponnyer. Barnen red runt runt i trädgården, turades om och hde jättekul. Oscar stod på terassen och hojtade uppskattande. Vilket spektakel! Han har väl aldrig sett hästar på riktigt förut, tror jag.
Häjdpunkten kom när en av hästarna lyfte på svansen och pluttade ut en försvarlig hög med fekalier på gräsmattan. Oscar jublade och ropade högt, med schwung, "BAISCH!!!"

I dag ringde Simon mig på jobbet. Hade fullt upp med att rodda iordning instrument, sladdar och förstärkare till eftermiddagens "Öppen Scen" på skolan. Men trots att jag var mitt uppe i detta gick jag undan och lyssnade noga vad han berättade: Våra spekulanter har höjt sitt bud och vill köpa huset snarast! Visserligen går vi ändå med förlust men nu vill vi inget hellre än att "bli av med det" och fokusera på tillvaron här i Visby.
Nu ska vi bara komma överens om tillträdesdag, och så ska vi ju städa också.

Men först ska Simon och jag göra premiär som klassföräldrar. Vi ska fixa iordning till gemensam grillkväll efter fotbollsmatchen på torsdag. Herregud, vad VI blivit stora!!

torsdag 3 juni 2010

Kort notis

Jo, vi lever fprtfarande här borta. Ont om tid och ork att skriva bara.
Märta spelade match idag, förlust denna gång men faktiskt bara 5 i målskillnad, 4 mot 9.
Ida har även hon börjat äntra någon slags tonårs-beteende-fas men de är än så länge rätt så överkomligt.
Oscar är vansinnigt bedårande och söt. Men har tyvärr lärt sig tjuvnypas...

Jobbet är hektiskt så här före läsårsslutet. De småviolinisterna ska spela på avslutningen och det är kul, fast barnen är lite pirriga. Allt somska göras och hinnas med sätter sig i huvudet och senaste dagarna har jag haft enorm huvudvärk när jag kommit hem. Usch och tvi!

I morgon bär det av till Kalmar och sista kurshelgen för terminen. Än återstår dock en del skrivbordsarbete innan terminens alla uppgifter är färdiga. Men det ska väl gå det med, även om det är synd och skam att sitta inne och plugga när det är så fantastiskt väder.