"Hej,det är Therese. Jag måste vara hemma med sjukt barn igen..."

Japp. Så låter det rätt ofta i vikariefixarens telefon nuförtiden.

I morse, under de smått jäktade morgonbestyren, gnällde Ida och ville inte gå till dagis. En extremt sällsynt replik från henne. Hon vill ja ALLTID till dagis, hon vill till och med sova över där ibland. Så icke i dag. Vi kunde konstatera att Ida hade feber.
Oscar var dock på fantastiskt strålande humör. Han strålade som solen och man blev glad bara av att se honom.
Märta däremot tittade lite svartsjukt på sin trötta syster och frågade med viss indignation "Tror du inte att jag också har feber då?" Absolut inte.
Simon åkte iväg med de övriga två och Ida och jag stannade hemma. Vi har suttit och myst i soffan, kikat lite på film och tagit en promenad i parken. Väl påpälsade båda två, Ida dessutom insvept i filt i vagnen, för det är rätt kallt ute. Fastän solen lyser från en nästan klarblå himmel.

Jag pluggar och pluggar och skriver så jag har fått ont i hela högerarmen. Misstänker att det har med studiemiljön att göra. Alltså, att jag sitter med datorn på skärbrädan och pluggar, med anteckningsblocket i knäet. Visst verkar det ju dumt att ha dator på dylik plats, men det har sin förklaring. Vårt skrivbord är nämligen annekterat av våra yngsta medlemmar. Matbordet är ingen bra plats då där ofta är belamrat med icke-datorvänliga föremål som t ex kladdiga smörgåsar, tekoppar och blomvaser. Föremålen i sig utgör kanske ingen stor fara men i kombination med vår son blir de en klar riskfaktor.
Ett av de bättre ställena som återstår är då skärbrädorna borta mellan ena fönstret i köket och Märtas rum. De fungerar nästan sommoderna datorbord, såna med utdragbar tangenthylla. Fast i vår tappning blir det utdragbar datorhylla. Med en kontakt precis i hörnet, lagom för sladden. Nackdelen är ju arbetsställningen. Å andra sidan blir det inga långa sittningar,varken för mig eller barnen när de surfar och spelar.
Man får helt enkelt ta det onda med det goda.

Annars är jag numera hjälpligt insatt i ekosystemet och dess komplexitet. Tillräckligt insatt för att förstå att det är väldigt mcket mer att lära sig. Jobbar på att höja kunskapsnivån väsentligt då det är någon slags skriftligt prov i helgen samt exkursion då vi förväntas kunna omsätta våra (o)kunskaper i praktiken.

Var snälla o håll tummarna för att veckan framöver blir sjukdomsfri...!

Vårvilda ungar

Askmoln till trots så har vi haft några fina dagar med sol, åtminstone under delar av dagen. Fast de är kallt!

Oscar hann just återhämta sig från sin lunginflammation, så fick Ida öroninflammation. När hon var redo för dagis igen, fick Märta ont i halsen och nån slags förkylning som satt sig i nacken. Så vi har varit hemma en del med barnen på sistone.
Nu är alla i stort sett friska, utom M som fortfarande är lite krasslig. Vi hoppas på att alla är ok på måndag iallafall.

Jag har börjat läsa ordentligt på Ekologikursen nu, vilket känns mycket bra. Det ligger helt klart mer för mig än fysiken. Pga ett missförstånd mellan mig och kursledaren på fysikkursen, har jag fortfarande inte gjort tentan, det blir i vecka 17. Men, jag har kopplat bort det lite tillförmån för ekologin alltså, och nästa gånge det är helg är jag i Kalmar på exkursion. Det är nog våtmarksexkursion tror jag.
Simon har omåttligt roligt åt det. Först danslärare, sen fysiker och nu skogsmulle. Finns fler dolda sidor, månne? Det tåls att ta reda på...!

Idag har barnen varit ovanligt ystra, men det är väl våren tror jag. Efter flera månaders mörker blir man väl lite livad när det äntligen blir ljust.
Ida är så stor nu, hon håller på att lära sig skriva. Och så vill hon spela fiol som pojken i "Talang" igår. Så hon har tränat både på att skriva och spela idag. Mycket hängivet och intensivt.
Märta har ÄNTLIGEN fått läxa, läsläxa. Till på torsdag ska hon träna på att läsa "Bu och Bå i skogen". Det handlar om två får som är ute i skogen och letar efter blåbär. Det går rätt bra för henne att läsa, lite svårt är det bara att hålla reda på lilla b och lilla d, de är ju så lika. Märta har iallafall tränat och läst idag.
Oscar pratar alltmer, och man börjar förstå lite mer vad han menar. Balnd annat kan han nu meddela när det är dags att byta grovblöja. Och det är ju praktiskt.

I dag skulle vi sått frön, men det har varit så kallt så vi tar det i morgon istället.
Avslutning på dagen belv istället att vi gick ut allihop längs strandpromenaden. Vi gick ner till där muren viker av i 90 grader, där de har byggt upp en bit av väktargången, som den såg ut på insidan av muren och i tornen för sådär 700 år sedan. Det var riktigt mysigt. Oscar travade glatt uppför alla trappor till högsta platån i tornet.
Därifrån bjöds vi på storslagen utsikt över den nedgående solen. Underbart!

Kort och gott

...så vill jag bara meddela att jag nu sagt uppmig från jobbet i Kristianstad. Nu är det Gotland som gäller helt enkelt. Huset står kvar och är osålt än så länge. Håll gärna tummarna.

Vi har det bra, våren har kommit med sol och en del värme, uppåt 5 till 10 grader mitt på dan. Härligt!

Sitter just och njuter med Maken, över att vi äntligen gjort något och tagit beslut att stanne här. Livet är så lätt här. Vi trivs.
Det är en enorm lättnad att ha brutit det vakuum vi levt i under några långa veckor nu.

Hej och hå, vad tiden går!

Vi har hunnit med en påsktur på fastlandet. Så mycket turande blev det inte, O var ju sjuk och S hade fullt upp att göra med att måla och fixa i huset i Sölvesborg. Det blev väldigt mycket bättre, tycker jag. Hallen går nu i den vitgrå nyansen "Risvitt" och toaletten samt kapputrymmet i vår egen blandning "Degebergaköksgråmedenpytteskvättgult". Tänk att vi fickanvändning för det som var kvar från den renoveringen!
Vidare tackar vi Göran för ett tjusigt mörkt golv i köket som känns och ser ut som stora skifferplattor, men som faktiskt är vanlig laminat. ("Den var inte billig...").
Mitt bidrag till huset denna gång har bara varit att städa lite efter Simon, vilket var betydligt trevligare än förra städomgången.... och så har jag fixat lite i rabatten vid terassen. Tagit bort visset och slängt bort lite sniglar. Inget märkvärdigt alltså. Och så står en kruka med murgröna och påskliljor på trappen vid framsidan. Jag hoppas iallafall att den står kvar.

Våra ansträngningar har ännu inte gett några resultat, men ett par månader får vi ju ge det hela tror jag, det är ju inte Stockholm precis. Förhoppningsvis är det iallafall någon som till slut inser toppläget och husets potential.

Här på "öien" går livet vidare längs rätt så välbekanta stigar. Oscar har äntligen blivit frisk, nu är han som förr och det känns helt okej att börja lämna på dagis igen på måndag. Vi får väl se ifall han själv är lika övertygad!
Ida är lite förtjust över sin långa ledighet, men börjar faktiskt räkna ner tills det är dags att gå till dagis igen. Trots allt är det skönt med vanliga rutiner igen. I onsdags frågade hon hur många dagar det var kvar till det var dagis igen. Jag höll upp hennes lilla hand och visade på hennes fingrar: "idag är det den här dagen (lillfingret) och så är det i morgon,och nästa dag, och nästa då det är lördag,sen söndag och SEN är det dagis".
I fredags kom Ida och visade långfingret och frågade "är det den här dagen idag?" -jo, visst hade hon rätt. "Då är det godis imorgon!"

Och idag är det alltså lördag. Efter några dagar med sol och skän värme, har det blivit grått, råkallt och dimma. Vi hade en idé att åka på utflykt idag, men picnickänslan infann sig inte. Vi åkte till Maxi istället och köpte godispåsar. Stora godispåsar. Sen körde vi söderut tills O och I somnade (några kmsöder om Vibble, inte långt mao). Så körde vi hemåt, njöt en kopp te och mutade tjejerna med godis och film. Oscar har alldeles nyss vaknat. Glad som en lärka!

Även omnu vädret mest påminner om november, så behöver man bara sticka näsan utanför dörren för att se att det är vår på gång. Kommunen har planterat blommor vid fontänen på Packhusplatsen, och alla pubar och små säsongsöppna kiosker håller på att fixa och feja inför turistsäsongen.
Vi har satt fram vår lilla cafémöbel - två stolar och ett bord - på uteplatsen och jag har till och med köpt en liten blomma som står där. Minns inte namnet men den är väldigt söt.
Luktärter och persiljefrön ligger i blöt och ska i jorden i morgon är det tänkt. I år kommer vi bara kunna odla i krukor kärl men jag tror det blir bra det med. Om inte annat så slipper man ju rensa bort "förbannade gula blommor" och kirskål. Tro mig, det har jag gjort så det räcker för ett helt liv!