Vasalopp och valår

Så har det börjat våras litegrann. solen värmer när den väl kommer fram och överallt droppar det av snö som smälter.
"Varning för snöras" och "Varning för istappar" har det stått lite överallt i stan men nu är det knappt någon snö eller is alls kvar på taken. Så man kan gå tryggt genom staden igen.

Märta sov över hos sin kompis E mellan fredagen och lördagen. På lördagsmorgonen ringde mamman och frågade om Märta fick följa med och åka skidor i VOK-stugan (ett annat skidställe). Jodå, Märta följde med och åkte visst som ett jehu i spåren! Hon fick prova ett par skidor med pjäxor och "...de var JÄTTEBRA mamma, för fötterna satt fast och lossnade inte från skidorna! Det gick så FORT!"
Pappan i familjen hade åkt 2,5 km spåret med Märta och E. Fast Märta hade legat först och stakat med krafttag flera meter framför dem. Heja heja! Kanske blir det Vasaloppet om några år?!

Ida har haft en kompis på besök här hemma, det var mycket uppskattat. Vi ringde på torsdagen och bestämde att de skulle komma hit på fredagen. Ida var jätteglad hela dagen, men på kvällen började hon bekymra sig för ifall kompisen kanske inte skulle tycka om hennes rum och hennes leksaker? Det tog en bra stund att komma till ro och sova.
Men, så blev det morgon tillslut, och efter lunch kom kompisen. De lekte så det stod härliga till, i flera timmar!

Och så har vi haft en hel del att tänka på här hemma. Märta har hört och förstått en del och hon har deklarerat mycket tydligt att hon INTE vill flytta någonstans igen utom möjligen till "Gula huset", där vi bodde först då vi kom hit till "öien". Hon har bidragit till hushållskassan med 50 kronor som hon hittade i sin sparbössa. Bara för att vara på säkra sidan, liksom. Hon kan även tänka sig att gå och panta tomburkar, om det skulle knipa. Gullunge!
Nog för att hon gärna hjälper till men för att klara oss ur det här skulle det gå åt oändliga mängder tomburkar...

Vidare har vi fullt sjå med pappersexercis som ska på alla möjliga håll, för att vi ska få så stor chans som möjligt att få tillbaka pengarna. Det är ju inte bara en fråga OMvi får tillbaka dem, utan också NÄR det skulle kunna ske. Det kan ju dröja rätt länge, tydligen. Särskilt som den ena av de två vuxna i familjen verkar ha sjappat helt o hållet, och tydligen håller sig gömd.

Så, nu står vi i valet att antingen flytta tillbaka (med S som arbetslös...), sälja med förlust eller hyra ut, även det med viss förlust. Och räntorna bara stiger...
Det är helt klart inte bara rött, blått eller grönt vi ska ta ställning till i år.
Frågan det kommer an på till sist är väl, hur mycket Gotland är värt - egentligen?

Hm.